En av de äldsta platserna i Grekland är en grotta gömd i Dirosbukten på det grekiska fastlandet. Enligt arkeologer är det den mest använda begravningsplatsen i Grekland, med anor från minst tre tusen år tillbaka i tiden, ända från den neolitiska perioden.
Idag utgrävs grottan av ett team arkeologer från det grekiska kulturministeriet, och hittills har 170 skelett och fragment av rituell keramik grävts fram . Det skulle kunna vara den viktigaste neolitiska platsen på den europeiska kontinenten, eller till och med själva Hades, om någon fortfarande tror på det där livet efter detta, dödsriket.
Vad trodde grekerna låg bortom döden? Ursprungligen var grekerna kollektiva människor, starkt kopplade till sina stadsstater och gruppritualer. Dödens mysterium ledde dock många av dem till att söka svar bortom vad dessa ritualer erbjöd, så på vissa platser utvecklades nya versioner av religion, centrerade kring studiet av dessa mysterier utan enkla svar.
Grekisk religion utvecklades inom detta område av att hitta mening i liv och död, och ur detta uppstod idén om Hades och de levandes rike och de dödas rike, delat av floden Styx. De hade sina egna dödsgudar, de ktoniska gudarna , såsom Furierna, Hermes, Hades och Persefone, men dessa var separerade från de olympiska gudarna, som inte kunde interagera med de döda eftersom döden, som odödliga, ansågs vara besmittande.
Grekisk religion erbjöd inte mycket tröst inför döden, även om man i Samothrake försökte ge svar till de troende. En helgedom stod här, på en sluttning av berget Fengari, en verkligt hisnande plats. Den är inte särskilt populär idag, men den är vördnadsbjudande och utstrålar kraft, så om du kan, gör ett besök. Här ägde "mysterieriterna", eller hemliga ritualer, rum, inklusive en nattlig pilgrimsfärd till olika monument, endast upplysta av facklor. Tänk dig det: mörker, musik och fackla.